Så kan Blek av avund användas i en mening
- En författare väcker avund hos alla.
- Avund är en anledning till att vi har svårt att omorganisera vården på ett bra sätt.
- Där låg ett uttryck av trötthet över dem nu, och han var blek.
- Jo, det vill jag lova, mumlade von Hancken och hans gulglimmiga ögon glittrade, kanske av avund, kanske av skadeglädje.
- Hans näsborrar vidgade sig ; han var blek och de bruna ögonen beto sig fast i hennes ansikte medan hans andedräkt flög fram i korta, skarpa tag.
- Och så blek ?
- Zeyton stannade tvärt, blek som ett lärft.
- Men Björnschiöld blev då icke längre sittande, blek och tyst, utan sprang upp och var röd ända till hårfästet.
- Constantin, som vant sig att begagna synröret, stod med det, tyst, sluten i betraktelser, blek av underliga känslor.
- Och inte tid att lägga märke till att mormor blivit blek.
- Walter var blek och upprörd.
- Karigo steg häftigt upp, sköt från sig skålen och var blek och sträng.
- Portugal hade ledningen med 14-13 i halvtid efter en blek start av Sverige, men den regerande Europamästaren spelade upp sig efter pausvilan.
- Ack, att det är Gösta Berling, som sitter där blek och modlös, och som de gamla herrarna nu måste roa, som om han vore ett barn !
- Han stirrade skräckslagen, blek, på de förfärliga orden.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.